PRESENTATION OUTLINE
STARKASTE MUSKLER?
Den starkaste musklern i våran kropp är käkmusklern. Den använder vi dagligen det gör så att den blir starkare och starkare.
sätter musklerna kroppen i rörelse?
Hälften av våran kropps vikt består av muskler. Med hjälp av det kan vi röra på kroppen. De muskler som sitter på olika ben kallas för skelettmuskler. Sådana muskler styr man själv. T.ex när du bestämmer dig för att röra en arm. Det finns också muskler som vi inte kan styra själva som t.ex hjärtat. Den styrs av automatiska impulser.
I magsäcken och tarmarna finns det glatta muskler som trycker fram föda även om du inte vill.
Använder vi 200 muskler när vi går?
En skelettmuskel som böjer en led kallas för böjmuskel och en som sträcker ut leden kallas sträckmuskel. De sammarbetar hela tiden. När den ena spänns så slappnar den andra av.
För att en muskel ska kunna böja ellr sträcka en led så måste den sitta fast på båda sidorna om leden. I båda ändorna av skelettmuskel så har den kraftig sena som är fäst vid skelettets ben. Hälsenan på underbenets baksida är den största och starkaste senan i sin kropp. Bara för att hålla i en penna använder du 40 olik muskler. Men när du går så använder man 200 muskler så att det blir en stabil och stadig gång.
Muskelfibrer i buntar?
En skelettmuskel är uppbyggd av buntar av muskelfibrer. Varje fiber består av en enda muskelcell som är mindre än 0,1 mm bred. De flesta muskelceller är några centimeter långa. I andra muskler så kan de vara längre än 30 cm. I varje muskel cell så finns det ett par tusen tunna proteintrådar som kan dra ihop sig. För att muskelceller ska kunna dra ihop sig så måste man ha mycket energi. Längs med muskelfibrerna finns gott om små blodkärl som förser cellerna med glukos och syre till förbränningen. Muskelcellerna kan också använda fett som energikälla. Det är därför vi kan bli av med överflödigt fett när vi håller igång/tränar.
En muskel består av flera olika sorters muskelfibrer. Olika muskler kan dra ihop sig snabbt och vissa långsamma. De långsamma muskelfibrerna är uthålliga och orkar arbeta mer än de snabba. Alla människor har inte lika många snabba som långsamma muskler i kroppen. Det brukar bero på generna och på hur musklerna tränars. T.ex en innebandy spelare behöver snabba muskelfibrer medans en mtb cyklist behöver långsamma muskler för att få uthålligheten i muskelfibrerna.
Konditionen är en färsk vara. När man tränar hårt så behöver kroppen mer syre än när man sitter ner och vilar. Om man har bra kondition. så har man tränat upp hur mycket syre musklerna kan ta upp ifrån blodet. Med träning så bildas energiverk,
mitrokondrier, i Muskcellerna. Då kan cellerna frigöra mer energi. Om man har tränat en längre tid så kan energiverk i muskelcellerna 3 dubbla sig. På så sätt ökar syreupptagningsförmågan och då förbättras konditionen.
